Övning: Avhävstångsjustering av beta

Ett företag med mer skuld (dvs. högre hävstång) anses vara mer riskfyllt än ett företag med lägre skuld. Hur mycket skuld ett företag har i förhållande till eget kapital förväntas därför påverka företagets beta. Allt annat lika gäller att ju högre hävstång, desto högre beta.

För att kunna jämföra den underliggande affärsrisken (dvs. företagets tillgångar) behöver vi ta bort effekten av hävstången från varje företags beta. Den här processen kallas "avhävstångsjustering av beta" (beta unlevering), eftersom vi eliminerar hävstångseffekten från beta.

Använd Fernandez-formeln från videon och avhävstångsjustera Mylans beta (myl_beta) på 1,11 som vi beräknade tidigare. I dina beräkningar antar du att Mylans skuld-till-eget-kapital-kvot (myl_debt_eq) är 1,68, att relevant skuldbetat (debt_beta) är 0,08 och att skattesatsen är 40 %.

Obs: Det avhävstångsjusterade betat enligt Fernandez-formeln beräknas enligt följande:

\( (\beta_{MYL} + \beta_D (1 - 0.4) * D/E_{MYL}) / (1 + (1 - 0.4) D/E_{MYL}) \)

där 0,40 motsvarar den antagna skattesatsen på 40 %.

Den här övningen är en del av kursen

Aktievärdering i R

Övningsinstruktioner

Beräkna Mylans avhävstångsjusterade beta.
Använd en skattesats på 40 %.

Interaktiv övning med praktiskt arbete

Testa den här övningen genom att slutföra den här exempelkoden.

# Calculate the Mylan Unlevered Beta
myl_unl_beta <- ___
myl_unl_beta

Redigera och kör kod

Den här övningen är en del av kursen

Aktievärdering i R

SkillTag.level.intermediateSkillTag.label

4.9+

Starta kursen gratis

Många privatpersoner och institutioner investerar i aktier. För att göra det effektivt behöver investeraren en god förståelse för hur aktiernas värde förhåller sig till börskursen. I den här kursen fokuserar vi på grundläggande begrepp inom aktievärdering. Vi börjar med tidsvärdet av pengar och går sedan vidare till den första av två diskonterade kassaflödesmetoder – värderingsmodellen baserad på fritt kassaflöde till eget kapital.

Exercise 1: Kursintroduktion och grundläggande värdering Exercise 2: Pengarnas tidsvärde Exercise 3: Skillnaden mellan att värdera företagets och aktieägarnas kassaflöden Exercise 4: Modellen för fritt kassaflöde till eget kapital Exercise 5: Beräkna rörelseresultatet Exercise 6: Beräkna fritt kassaflöde till aktieägare Exercise 7: Beräkna terminalvärdet Exercise 8: Beräkning av aktievärde Exercise 9: Beräkna nuvärdet av fritt kassaflöde till aktieägare Exercise 10: Beräkna nuvärdet av terminalvärdet Exercise 11: Beräkna eget kapitalvärde

En av de viktigaste delarna i värdering med fritt kassaflöde till eget kapital är att använda tillförlitliga prognoser. I den första delen av det här kapitlet går vi igenom hur man analyserar prognoser för att identifiera rätt frågor att ställa. I den andra delen presenteras den andra diskonterade kassaflödesmodellen – utdelningsdiskonteringsmodellen. I det tillvägagångssättet diskonterar vi förväntade utdelningar i stället för fria kassaflöden.

Exercise 1: Analysera projektionerna Exercise 2: Analysera intäktstrender – stapeldiagram Exercise 3: Analysera intäktstrender – regression Exercise 4: Evig tillväxttakt Exercise 5: Beräkna kvarhållandekvoten Exercise 6: Beräkning av evig tillväxttakt Exercise 7: Utdelningsdiskonteringsmodellen Exercise 8: Värdering av preferensaktier Exercise 9: Värdering utan utdelningar under de första åren Exercise 10: Värdering med 2 utdelningsfaser

För att kunna diskontera kassaflöden behöver vi en diskonteringsränta. För modellerna med fritt kassaflöde till eget kapital och utdelningsdiskontering är kostnaden för eget kapital den lämpliga diskonteringsräntan. I det här kapitlet går vi igenom hur var och en av komponenterna i kostnaden för eget kapital beräknas.

Exercise 1: Vad är en diskonteringsränta?Exercise 2: Risk och avkastning Exercise 3: Beräkna avkastning Exercise 4: Skatta beta Exercise 5: Avleverera betavärden Exercise 6: Hamada- kontra Fernandez-formeln Exercise 7: Övning: Avhävstångsjustering av beta

Aktuell övning

Exercise 8: Övning: Beta-relevering Exercise 9: Riskfri ränta och aktieriskpremie Exercise 10: Hämta data för den riskfria räntan Exercise 11: Beräkna historisk aktieriskpremie Exercise 12: Beräkna kostnaden för eget kapital

Relativ värdering innebär att vi använder värderingen av jämförbara bolag för att uppskatta värdet på det bolag vi analyserar. I det här kapitlet diskuterar vi hur man identifierar jämförbara bolag och beräknar värderingsmultiplar. Vi visar också hur man analyserar de faktorer som påverkar multiplarna.

Exercise 1: Relativ värdering Exercise 2: Identifiera jämförbara företag Exercise 3: Värderingsmultiplar Exercise 4: Beräkna värderingsmultiplar Exercise 5: Beräkna relevant multipel Exercise 6: Implicit pris Exercise 7: Analys av multiplarnas drivkrafter Exercise 8: Beräkna ROE och P/B Exercise 9: Plotta P/B mot ROE Exercise 10: Sambandets styrka Exercise 11: Implicit pris med hjälp av regression Exercise 12: Skillnad i implicita värden

Det här kapitlet kombinerar lärdomarna från kapitel 1–4 i en serie övningar. Du kommer att undersöka data och värdera ett bolag med hjälp av diskonterade kassaflödesmetoder och relativ värdering. Avslutningsvis sammanställer du resultaten i en sammanfattningstabell.

Exercise 1: Grundläggande värdering: Analysera prognoser Exercise 2: Visuell inspektion av data Exercise 3: Använda regression för att testa prognoserna Exercise 4: Grundläggande värdering: implementering Exercise 5: Kostnad för eget kapital Exercise 6: Beräkna värdet under projektionsperioden Exercise 7: Beräkna terminalvärdet Exercise 8: Aktievärde per aktie enligt modellen för fritt kassaflöde till eget kapital Exercise 9: Eget kapital-värde enligt utdelningsdiskonteringsmodellen Exercise 10: Relativ värdering Exercise 11: Aktievärde per P/E-multipel Exercise 12: Sammanställ värderingen i en sammanfattningstabell Exercise 13: Grattis!